Blancolån används i hög grad till kontantinsats: ”Borde vara en varningsklocka”
Photo by Pixabay on Pexels.com

Blancolån används i hög grad till kontantinsats: ”Borde vara en varningsklocka”

En av fem har tagit ett blancolån och av låntagarna uppger 12 procent att det nyttjats främst till kontantinsats vid bostadsköp – en siffra som är särskilt stor bland yngre låntagare.
Det visar en ny undersökning som Stockholms Handelskammare genomfört tillsammans med Novus.

– Det indikerar att vi fått en problematisk situation där hårda kreditrestriktioner vid bostadsköp gör att människor tar stora och dyra blancolån som innebär stora risker för så väl individen som samhället, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Novus har på uppdrag av Stockholms Handelskammare genomfört intervjuer med 1 028 svenskar om man tagit blancolån, varför man i så fall gjort det och vad pengarna användes till.

Sammantaget uppger ungefär var femte person, 19 procent, att man tagit ett blancolån. Särskilt stort är nyttjandet av den låneformen bland personer mellan 30-49 år där 30 procent uppger att man tagit den sortens lån.
Lånesummorna sträcker sig mellan 10 000 kronor hela vägen upp till 3 miljoner kronor, med ett genomsnitt på 231 518 kronor.
Beträffande vad lånen nyttjas till sticker en post särskilt ut: Hela 12 procent av låntagarna uppger att man primärt använt blancolån för att finansiera kontantinsats till lägenhet.

– Det är oroande att en riskfylld låneform som normalt används för mindre konsumtionskrediter blivit ett verktyg för att komma in på bostadsmarknaden. Det borde vara en varningsklocka till politiken om att något är otroligt fel och att bostadspolitiken fungerar väldigt illa, säger Stefan Westerberg.

Yngre blancolåntagare sticker i synnerhet ut. I åldersgruppen 18-49 år så uppger 19 procent att de tagit blancolån i primärt syfte att finansiera kontantinsats till bostad. 

– Sveriges mycket hårda kreditrestriktioner har gjort att unga och människor i familjebildande ålder tvingas ta stora risker för att ta sig in på bostadsmarknaden. Det medför en försämrad rörlighet på bostadsmarknaden och en dålig dynamik på arbetsmarknaden. Det är därför rimligt att politiken rycker handbromsen och gör en samlad översyn av alla kreditrestriktioner, säger Stefan Westerberg. 

– Det är bekymmersamt att äldre generationer haft tillgång till mycket generösa bolånevillkor och att restriktionerna i dag främst slår mot yngre människor. Här borde det gå att hitta en balans mellan att möjliggöra ungas bostadskarriärer och ekonomiskt ansvarstagande hos bolånekunderna, säger Stefan Westerberg.

Lämna ett svar